Efter att ställt frågeställningen huruvida Anna Kinberg Batra menar ”att till exempel norrmän, finnar eller tyskar är lata fuskare? Och OM en tysk eller finne till nöds skulle jobba, har denne då anammat dessa ”svenska” värderingar?” fortsätter han:
”Nu svarar någon säkert: ”dummer, Anna Kinberg Batra och de andra menar inte att de svenska värderingarna är svenska”. Nähä, svarar jag då, men då är de ju rätt och slätt ”värderingar”. Inget annat.”
Jag älskar min kvinna med alla hennes fantastiska drag och egenskaper. Jag älskar mina barn, kärleken till dom är obeskrivligt stark och jag skulle göra allt för dom. Men nog älskar väl även grannen sin kvinna eller man? Och deras barn är väl det mest fantastiska i deras ögon? Egenskaper som attraktiv, både till det yttre och inre, smart och rolig för att ta några exempel är ju knappast exklusiva för min sambo? Och mina barn jollrar, busar, skrattar och gråter och så gör även grannens barn.
Hur kan jag då hävda att kärleken jag har till min kvinna, till mina barn, är den rätta kärleken? Betyder det att jag anser grannen vara förd bakom ljuset? En imbicill som inte ser storheten i min kärlek? Hur kan jag vara så föraktfull?
Det borde således bara finnas en kärlek, kärleken till allt och alla. One love!
Men så är det ju givetvis inte. En värdering, likt kärlek, är mer än bara ett ord eller känsla. Det är något som växt fram inom en stor eller liten grupp av individer. Dessa kan kan givetvis se lika ut hos olika människor eller i olika delar av världen. Detta gör dom inte mindre ”dina” eller ”svenska”.
Att vakna upp en morgon hos en familj i Peking eller Teheran, språkförbistring åsido, kommer innebära större huvudbry för oss när vi nu ska navigera den nya världen, än om vi vaknat upp i Oslo eller Helsingfors.
Det betyder nödvändigtvis inte att den ena värderingen är bättre eller sämre än den andra (jo, vissa kulturer är bättre än andra).
Att se efter sitt lands normer och värderingar är precis lika sunt som att vårda kärleken inom familjen, för skulle man plötsligt transformeras till en helt annan person än den ens respektive kommit att lära känna och älska kan det med all säkerhet komma att sluta med brustna hjärtan.
Människan är skapt att se mönster överallt och om något plötsligt avviker så reagerar vi.
Det här ska nu inte ses som att jag bär på en fosterlandskärlek stor och stark, bara att grupper, vare sig dessa är en familj, vänskapskrets, klan eller land trivs och frodas som allra bäst när alla är på samma plan och delar vision om vart man tillsammans är på väg.
”När KD:s partiledare Ebba Busch Thor gör entré inför sitt Almedalen-tal så vajar en svensk flagga bakom henne. Publikens jubel tystnar och Ebba säger: ”Sverige, Sverige, älskade land.” Sen följer ett långt resonemang om Sverige, landet som har allt från vackra hagar, goda jordgubbar – och ”strävsamma människor” som varje dag går till sina arbeten. Det är inte ett tal om Sverige, det är ett tal om hembygden.”
Jag gjorde misstaget att läsa än en text signerad Alex Schulman. Raljering följer:
Flaggan ja. Ett blågult signum för fascism, rasism, nazism och främlingsfientlighet. Allt icke-vänster, allt som opponerar sig mot det röda, det gröna. Förebådande vajar den i skyn, skvätter sin bruna sörja vitt omkring sig som ett omen om att här, här sätter vi stopp för öppenheten och toleransen.
Ett signum för den ondskefullt rationella, faktabaserade tanken. Tanken som bara genom sin blotta existens på synapsnivå skapar en våldtäktskultur, ett marscherade hav av vita våldsbejakande män, vars älskarinna är pornografin. Dekadens. Sodom och Gomorra men kanske framförallt – hembygden.
Landet – vars namn vi ej nämner – för vilket flaggan vakar över är ett land vars patriarkala historia är lika mycket historia som atomen i detta universum. Den är intimt sammanflätad med nutiden – all tid. Alltid.
I ”Landet Utan Namn” ska vi ej tala om sådant som gör oss ”namnlösa”. Värderingar, likt kultur, är en arvssynd. Pinsamma. Som att göra bort sig offentligt, inför personen man håller hemligt kär, känna hur kinderna blossar röda vilket bara gör det värre, för att sedan bokstavligen tappa byxorna och skita på sig. Allt som blir kvar är total avsaknad av livslust – en enorm vilja att omedelbart förintas, upplösas i molekylära beståndsdelar – och en brun sörja…
En representant för ett öppet demokratiskt samhälle? Eller Pseudo-Demokratiska Staten av Närsynt Kulturrelavistan?
Jag är inte stolt över Sverige.
Alex Schulman har all rätt att inte vara stolt över Sverige. Mycket sker i det här landet som är under all kritik och det finns mycket att kritisera. Tror dock inte att jag och Alex har samma infallsvinklar.
Jag lämnar med en fråga angående Alex Schulmans avslutande ord:
”När jag ser Löfven stå på scenen och mästra om vårt stolta land så kommer jag att tänka på att det faktiskt bara funnits en enda svensk värdering som jag på riktigt varit stolt över.
En värdering som vi dessutom varit i stort sett världsunika med. Och det var vår öppenhet. Att vi tog hand om nödställda.”
Om det nu är så, Alex, att vi svenskar varit världsunika med vår öppenhet och benägenhet att hjälpa folk i nöd, känns det då rimligt att likt en svamp låta landet suga upp värderingar som då står i stark kontrast med dessa?
”Över hela denna jord, sker katastrofer, terror, mord. Men vi som går med jesus har ändå ryggen fri för roten till all världens ondska är inte vi. Nej det är bögarnas fel.”
Så sjöng Grotesco-gänget 2011. En uppenbart satirisk kommentar, som ändock anmäldes för hets mot folkgrupp efter att en tv-tittare sett den framföras på Allsång på Skansen. Justitiekanslern valde att inte gå vidare med ärendet med motiveringen:
”Inte minst i kulturlivet är utrymmet för ironi, satir och andra debattväckande uttryck mycket vidsträckta. Syftet med lagstiftningen om hets mot folkgrupp har inte varit att motverka sådan debatt eller kritik av skilda företeelser. Även för sådana yttranden som kan uppfattas som stötande eller direkt missvisande finns ett vidsträckt utrymme”
Grotesco-gänget besatt alla gånger en taktkänsla och komisk träffsäkerhet som få besitter, däribland Mr Cool, men det kan ju aldrig vara upp till mig att avgöra vad som är kul(tur) för någon annan. Justitiekanslerns motivering ovan tycker jag beskriver väl vad det är vi har att göra med.
Vilka skrattar när du drar ett internskämt? Interner. Vilka skrattar åt svart humor? Rasifierade. Vilka skrattar när du berättar om feminismen? Alla som faktiskt är mot sexism och för jämställdhet.
Nåväl, personen bakom den fiktiva karaktären Mr Cool heter Anton Magnusson och är tydligen en respekterad ståuppkomiker. Har personligen aldrig hört talas om honom innan detta debacle men förutom Mr Cool är han en del av P3 Humorhimlens Specialisterna, som i mitt tycke saknar allt vad humor heter. Hursomhelst, för att jävlas med sin kompis – en medlem i Ung Vänster – skrev Anton för dryga 13 år sedan, på rent jävelskap, den absolut värsta låten han kunde tänka sig. Provokativt och osmakligt. UV-kompisen garvade och la upp låten på hiphop-communityt Whoa där den blev någorlunda populär. Och där nånstans föddes en hiphopkaraktär, en fiktiv person, som alltså för några dagar fann sig själv i den senaste skitstormen från radikalfeminismens Twitterati.
140 tecken användes flitigt och kreativt till ad hominem och sedvanligt pepp; man skulle #BOJKOTTAEMMABODA. Det ‘ack ve’-ades i SVTs morgonsoffa (ca 12:40 in. Där han också jämförs med andrepiloten Andreas Lubitz). En Facebook-grupp skapades för att få ihop en namnsamling för att få arrangören att avboka och det skrevs debattartikel efter debattartikel som låter förklara för läsaren att Anton Magnusson är en pedofil, våldtäktsman, kvinnomisshandlare, pervers och vidrig psykopat som representerar allt det sjukaste som måste bekämpas. Och så är han också kass som artist. En åsikt som jag dock faktiskt delar med pöbeln, men det hör inte till saken.
Även om nu denna Mr Cool mer eller mindre borde brännas på bål enligt ovan nämnda Twitterati så var det inte där skon nöp åt som mest, utan det som höjde de alla flesta röster var det faktum att Emmabodafestivalen inte la sig platt så fort den Feministiska inkvisitionen kom knackandes. Fantastiskt tycker jag, en frisk vind då standard annars brukar vara att pudla vid första antydan till snett ögonkast från radfem, som saliverar hungrigt över tanken att sätta dit nästa kvinnohatare. Vita kränkta man. Rasist.
I en debattartikel signerat Vanessa Marko, Kristina Wicksell och Ida Östensson trummas det också vidare att könsfördelningen på scen under Emmabodafestivalen inte bygger på lika utfall, och att den sexistiska bokaren Håkan Karlsson skiter fullständigt i kvinnor och han ”tänker inte på handikappade och krymplingar eller något annat heller.” Ren och skär sexism alltså, då han med andra ord går över lik för att se till att endast och enbart män bokas. Allra helst skulle nog arrangören porta kvinnor helt och hållet från festivalområdet.
feminister inte har tillåtelse att anordna festival och själva bestämma vilka som ska bokas
könet är det absolut viktigaste som existerar i precis alla lägen
Ja, när radfem väl fått scenen jämställd (undrar dock om inte sexuell läggning, rasifierade och intergender borde få lika delar plats) måste såklart artisternas låtar certifieras enligt Bechdel-testet för musik, för lika utfall är inte allt, i alla fall inte om det går att dra en agenda lite längre ändå. Att kvinnor sällan eller aldrig omnämns i musiken är ju välkänt. Att tjejer och kvinnor aktivt förbjuds från att spela instrument eller sjunga är också det välkänt. En fotnot är på sin plats här, att det inte är en mänsklig rättighet att kunna leva på sin musik. Gör du tillräckligt bra musik kommer folk köpa dina plattor och boka dig till sina festivaler. Det är i vilket fall min humbla åsikt.
Vi fortsätter.
Efter att det fastslagits i artikeln att Emmabodafestivalen är och alltid varit kvinnofientlig slås sista spiken ner; ”förra sommaren polisanmäldes en våldtäkt och ett våldtäktsförsök på festivalen.”
Först och främst måste det sägas att en polisanmälan inte detsamma som en dom. Oskyldig tills motsatsen bevisad. När det är ur vägen undrar jag; vad är det som insinueras? Att festivalen gynnar och underlättar för våldtäkter att ske? Att eftersom majoriteten artister på scen är män kommer våldtäkter att ske? Pga mansnorm? Att Mr Cools eventuella framträdande (som nu inte blir av) hade bidragit till fler våldtäkter? Det spelar ju egentligen ingen roll vad som avses när våldtäkt tas upp, och det tror jag artikelförfattarna är mycket väl medvetna om, ett så laddat ämne behöver inte mer än den lilla notis som ges i artikeln för att omintetgöra motståndet. För vem vill associeras med en våldtäktsman? Guilt by association. Om än att jag och många med mig synar det argumentationsfelet.
En befogad rädsla för ett hundratal killar som i det ögonblicket hade förvandlats till våldtäktsmän… Eller vänta, alla män är ju redan potentiella våldtäktsmän.
Min största farhåga – en befogad sådan om man ser tillbaka på utvecklingen de senaste åren – är att radikalfeminismens moraliserande kommer att normaliseras och slutligen utgöra normen för hur vårt samhälle ska se ut, styras, upplevas. Där genuscertifiering blir det absolut viktigaste redskapet vad gäller kvalitetssäkring, i alla områden. Ett sluttande plan där konst och kultur döms ut på tvivelaktiga grunder för att det enligt genus(pseudo)vetenskaplig tes göder ”mansnormer” och ”patriarkat” och fan och hens moster. Där allt manligt per automatik är av ondo och något som det måste rådas bot på.
Vi har redan haft en omfattande censur här i landet som gjort oss ovetandes om mycket inhemsk kultur. Vill inte hamna där igen! SVTs K Special gjorde ett för övrigt ett intressant program om den svenska filmcensuren. Tyvärr så blev programmet självt censurerat och går således inte att se på SVT Play.
Fortsätter det i samma takt som nu undrar jag om vi inte i framtiden kommer vara tvungna att agera efter ett Bechdel-test för vardaglig social interaktion. För att säkerställa att du agerar korrekt i social kontext och kan certifieras som människa.
Testa dig själv redan nu! Du kommer nog bli förvånad över hur icke-jämställd du faktiskt är och inse vilken stor del av det strukturella förtrycket du faktiskt bidrar med.
För att du, enligt Poes lag (bloggen), ska klara av Bechdels test krävs att du:
identifierar dig som kvinna. Allra helst rasifierad, icke-binär.
inkluderar det kvinnliga jaget, en annan kvinna – eller andra kvinnor – i alla samtal, alltid. Alternativt vänder dig till en annan kvinna eller intergender i din omgivning.
ständigt agerar kring ett centralt tema som utgörs av någonting eller någon annan än en man
Misslyckas du med en eller flera punkter är det bara att inse kalla fakta. Du är ett misogynt avskrap.
Sveriges kvinnolobby har ansökt hos Patent- och registreringsverket att ordet Könsmaktsordning(-en) skall varumärkesskyddas. Från och med 150401 gäller nu skyddet, meddelar handläggaren på PRV.
Detta för att förhindra att ordet missbrukas och urvattnas, säger Kvinnolobbyns ordförande Clara Berglund.
– Vi har sett tendenser de senare åren att ordet missbrukats och förlöjligats av meningsmotståndare, som på deras hatsajter felaktigt och ovetenskapligt hävdat att en Könsmaktsordning® inte finns och att alla män inte förtrycker alla kvinnor.
Detta ser vi som djupt problematiskt, att män tror sig ha tolkningsföreträde, men i och med varumärkesskyddet har vi nu full kontroll att bestämma hur en Könsmaktsordning® ska definieras samt när och av vem ordet ska användas.
positiv särbehandling och kvotering till högstatusyrken
Enligt Kvinnolobbyns kassör Catharina Alpkvist kommer intäkterna från brukandet (och missbrukandet) av ordet att gå till strategiska punktinsatser för kvinnor och flickor i Sverige, såsom positiv särbehandling och kvotering till högstatusyrken samt indirekt genom ett öppnande av ett omskolningsläger för män med fokus på att sluta våldta och hata kvinnor.
– Till en början blir det frivilligt deltagande för män som vill lämna plats och sluta hata kvinnor. Ett större antal platser kommer också bli öronmärkta för män som lagförts för sexism, sexuella trakasserier, diskriminering och antifeminism. Men målet är givetvis att dessa läger ska bli en obligatorisk del av grundskolan för alla pojkar och unga män.
Artisten Zara Larsson meddelar tillsammans med Ida Östensson från Crossing Borders via Twitter att de blivit sjukt peppade av detta och jobbar just nu på en debattartikel till nyheter24 där de lobbar för att varumärkesskydda fler viktiga och vetenskapliga ord, t ex:
Så jag blev varse en rejäl granskning hos ”Inte rasist, men…” som visade visade vilket massivt hat Skavlan nu får riktat mot sig efter intervjun med Jimmie Åkesson. Flertalet av kommentarerna uppmanar till något så ohederligt och vedervärdigt som en bojkott av programmet efter missnöjet över, i deras tycke, Skavlans ohederliga och fega intervjutaktik. Väl värt en polisanmälan bara det!
Missförstå mig rätt, vissa av kommentarerna är riktigt vidriga, idiotiska och klart rasistiska, men vad det verkar som är onekligen att man tröttnat på att samma frågor nöts, gång på gång likt en repig skiva och att partiledaren för Sveriges tredje största parti aldrig verkar få några frågor om sak. Förmodligen (läs: alldeles garanterat) vet mediaeliten tillsammans med våra folkvalda politiker att en riktig debatt om migration skulle röra upp en hel del illaluktande rötslam som således skulle få sittande (och tidigare) regerings ”humana” migrationspolitik att inte verka så human längre.
Att i nuläget ändra taktik, och inte bara vad gäller tysta leken med SD, utan även att öppna upp diskussion partierna sinsemellan och öppen dialog med folket, vore väl politiskt självmord(?). PK-vänstermedia skulle ha en field day. Kan se rasist-stämpeln komma flygande. Farhågan att spela SD i händerna kanske är ett reellt bekymmer, iallafall kortsiktigt. Men långsiktigt finns nog mycket att vinna. Om inte annat för att stoppa SD från att diktera spelreglerna.
de patetiska jävla rövhålen
som artikeln passande nog väljer att kalla ”hatarna”. Om rubriksättaren valt att lyfta en av kommentarerna på ett ironiskt sätt låter jag vara osagt. Hursomhelst, att kritisera något man finner orättvist benämns i sedvanlig ordning som ”hat” från dagens radikalfeminister, vänsterelitister samt politiker vänster om (mp). Allt höger om (mp) = Adolf. Punkt.
Det hör väl dock till sakens natur att den utsatte tar alla tillfällen i akt att vända icke fördelaktig situation till fördelaktig sådan. Samt att motståndaren självklart måste göra allt i sin makt för att försvåra det arbetet, förlöjliga, förstora och förvränga. Oavsett läger för respektive avsändare.
”…ni gnäller värre än Avpixlat kommentarsfält.” Guilt by association. Gängse kutym att sätta rasiststämpeln på meningsmotståndare.
Gruppen ”vita män” är ett populärt och PK-säkert mål för hat.
Det är sjukt. Känner definitivt att vi borde hatas mer.
Det var blott min simpla analys, satt på pränt kl 05 en måndag morgon. Det fick även utgöra mitt första inlägg här och jag önskar dig läsare varmt välkommen och hoppas att du stannar kvar!
Poes Lag 